En interim rektor för en skolorganisation i förändring?Behövs det? Ja, absolut. En interim rektor är en besparing. Med interim rektor kommer en strategisk förändring som kommer med i en person, istället för att anställa flera rektorer efter varandra, som var och en drar sitt strå till förändringsstacken, genom att göra sitt bästa.
Skolchefer och utbildningschefer behöver ibland snabb hjälp med en av sina skolorganisationer som av någon anledning har blivit chefslös. Varför är en interim rektor den bästa lösningen?
Det berättar jag för dig aldeles strax. Men låt mig först rama in varför detta ligger mig varmt om hjärtat. Jag har under mina många år som rektor varit med om det mesta som har med arbetsmiljöproblem på skolor att göra, både som lärare och som skolledare. Vilka arbetsmiljöproblem möter vi i skolverksamheter? I stort sätt följande tio nedan, ibland endast någon av dessa, ibland fler samtidigt, på samma skola:
- Hög arbetsbelastning: Lärare kan uppleva hög arbetsbelastning med ett stort antal lektioner, omfattande rättning och förberedelse. Administrativ personal kan också vara överbelastade med administrativa uppgifter.
- Brist på resurser: Brist på tillräckliga resurser, inklusive undervisningsmaterial, teknisk utrustning och finansiella medel. Det kan skapa utmaningar för både lärare och elever.
- Stora klasser: Stora elevgrupper kan göra det svårt för lärare att ge individuell uppmärksamhet och stöd, vilket kan påverka undervisningskvaliteten och skapa stress. Att individualisera kan upplevas svårt, nästintill omöjligt.
- Brist på stöd och professionalisering: Lärare kan känna att de saknar tillräckligt stöd från skolledningen eller kollegor. Brist på möjligheter till fortbildning och professionalisering kan också vara en utmaning. Behov för att utveckla psykologiskt kapital, psykologiskt trygghet och psykologiskt säkerhet i organisationer med denna problematik blir påtaglig.
- Konflikter och dålig kommunikation: Konflikter mellan personal och skolledning, eller mellan olika grupper av anställda, kan skapa en dålig arbetsmiljö. En bristande kommunikation kan förvärra dessa problem. Allt som oftast handlar dessa situationer om missförstånd. Man pratar förbi varandra eller tolkar varandra på ett sätt som inte gynnar den psykologiska tryggheten.
- Fysisk arbetsmiljö: Otillräckliga eller dåligt underhållna faciliteter, bristande ventilation, eller bristande säkerhet kan påverka den fysiska arbetsmiljön negativt.
- Krav på utbildningsresultat: Hög press för att uppnå specifika utbildningsresultat, såsom standardiserade testresultat, kan leda till ökad stress och frustration bland lärare och elever. Skillnader mellan betygen i klassrummet och betygen på nationella prov kan tolkas och ifrågasättas och det kan skapa oro.
- Krav på dokumentation och rapportering: Ökad administration och krav på dokumentation kan skapa frustration bland lärare och öka deras administrativa bördor. En känsla att man sitter vid datorn istället för att sitta i studiehandledning med elever kan skapa känsla av otillräcklighet.
- Brist på professionell utveckling: En brist på möjligheter till professionell utveckling och karriärmöjligheter kan påverka motivationen och engagemanget bland lärare. Detta är oftast kopplat med arbetsbordan eller budget. Upplever man att man inte har tid eller att det inte finns pengar för fortbildning sänker det motivation att initiera eller genomföra en professionell utvecklingsresa.
- Mobbning och trakasserier: Problem med mobbning och trakasserier, både bland elever och bland personal, kan skapa en ogynnsam arbetsmiljö och påverka välbefinnandet negativt. Inte sällan kopplas en extern utredare i dessa siutationer, och ibland kan det ta lång tid tills det sker, av olika anledningar.
Läser du detta ovan och det känns tungt, när man sammanfattar det så här, förstår jag det. Det kan kännas tungt i organisationer där något av detta ovan är problematiskt i en hög grad, så pass hög att det tar energi för många, den energi som behövs för att fokusera på att jobba med elevernas kunskapsutveckling och goda mående.
Därför fortsätter jag nu med med en sammanställning över hur skolorgansationer med en god arbetsmiljö kan se ut. God arbetsmiljö på skolor är avgörande för att främja lärarnas och övriga personalens trivsel, motivation och effektivitet, vilket i sin tur positivt påverkar elevernas lärande och utveckling. Här är några kännetecken för en god arbetsmiljö på skolor:
- Stödjande ledarskap: Skolledningen spelar en central roll i att skapa en god arbetsmiljö. Stödjande och kommunikativa skolledare främjar ett positivt arbetsklimat genom att erkänna prestationer, erbjuda stöd och vara lyhörda för personalens behov.
- Samarbetskultur: En kultur av samarbete och teamwork är viktig. Skapandet av gemensamma mål och möjligheter för personal att samarbeta främjar en positiv arbetsmiljö. Att vilja varandra väl, att tolka varandra positivt, kompensera för varandras brister och använda sig av varandras styrkor är något som behöver uppmuntras.
- Respekt och öppen kommunikation: En miljö där det finns öppenhet, respekt och tillit mellan skolans personal skapar en positiv atmosfär. En sund kommunikation där idéer och synpunkter välkomnas och beaktas bidrar till en gynnsam arbetsmiljö. Prata mer med varandra istället för om varandra är en viktig framgångsfaktor i den goda kommunikationen. Prata snällt till varandra och om varandra är en annan framgångsfaktor.
- Balans mellan arbete och privatliv: Att främja en balans mellan arbete och privatliv är avgörande för att undvika överarbete och bränna ut personalen. Flexibilitet och stöd för anställdas välbefinnande är viktiga komponenter. Här har både ledningen och kollegor en viktig roll att fylla – att känna efter, att ha koll på varandra, att avlasta när det tillfälligt känns tungt för någon, ovasett om det är arbetsmässigt eller privat.
- Fortbildning och utvecklingsmöjligheter: Att erbjuda möjligheter till fortbildning och yrkesutveckling visar att organisationen investerar i sina anställdas kompetens och karriärer. Detta kan öka motivationen och engagemanget. Fortbildning och utvecklingsmöjlighet handlar inte bara om att gå dyra kurser och konferenser. Både mikrolärande hos varandra, inom organisationen och på egen hand, och makrolärande utanför organsisationen i form av högskolekurser eller konferenser behövs i en lärande organisation, som skolorna alltid är, per definition.
- Tydliga förväntningar och mål: Tydliga och realistiska förväntningar samt klart definierade mål är viktiga för att skapa en känsla av riktning och mening. Det ger personalen vägledning och motivation. Även personalen behöver individualiserade mål och prestationskrav som har ursprung i de gemensamma styr- och rutindokumentetn. Finns de inte behöver de sammanställas i samverkan. Att hänvisa alla till Skolverkets material kan skapa olika tolkningar i organisationen, det är ledningens ansvar att tolka tillsammans med personalen och skriva ner samt sprida den gemensamma tolkningen för att skapa samsyn.
- Möjligheter för personlig och professionell tillväxt: En god arbetsmiljö främjar den personliga och professionella tillväxten hos alla anställda. Det kan inkludera mentorskap, utvecklingsplaner och andra resurser för att stödja individuell tillväxt. Återingen, individualiserat och individanpassat, för att skapa meningsfullhet.
- Fysisk och psykosocial säkerhet: En trygg och säker arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt, är avgörande. Detta inkluderar goda arbetslokaler, säkerhetsrutiner och åtgärder för att förhindra eller hantera eventuella konflikter. Att tillsammans arbeta med att åka gruppens psykologisk trygghet, och varje individs psykologiska kapital behöver skölja verksamheten uppifrån ner från högsta ledningen till varje elever, och genomtänkt omfatta även de framtida elever som kommer på kort studiebesök.
- Inkludering och mångfald: Att främja en kultur av inkludering och mångfald där olikheter respekteras och värdesätts bidrar till en rikare och mer givande arbetsmiljö, med “vi är olika och olika är bra” inne i väggarna. Och till slut
- Elevfokuserad inställning: Att ha en stark betoning på elevernas välbefinnande och lärande hjälper personalen att känna en meningsfullhet i sitt arbete och skapar en positiv arbetsmiljö. Prata positivt om eleverna, jobba konstruktivt för eleverna och med eleverna, ta hand om eleverna, stärka eleverna… tillsammans.
Nu är det viktigt att fastställa att alla organisationer går ingenom perioder av god och mindre god arbetsmiljö. Det är en föränderlig variabel över tid, den står inte stilla. Så är det för skolorganisationer också.
Vad händer i skolorganisationer som upplever problematisk arbetsmiljö? De får inte sällan en rektor med uppdrag att fokusera på allt samtidigt. Inte sällan händer det också att rektorn upptäcker själv skolorganisationens utmaningar, försöker hålla ställningar, utveckla och förändra samtidigt. Saknas det kunskap om hur man effektivt jobbar med förändringar blir det tre steg framåt, två bakåt. Jag vet, jag har själv varit där.
I en organisation i förändring behöver det primära fokuset vara på FÖRÄNDRINGEN under en period, tills allt sitter på plats och lugnet infinner sig, det lugn som behövs för att alla ska kunna fokusera på sina uppdrag. Samtidigt behöver allt vardagsarbete flyta på under förändringsresan. En ekvation som inte är lätt att lösa, men inte omöjlig heller. Där kommer den interima rektorn in i bilden. Med fokus på förändring, kunskap om förändringsprocesser och erfarenhet om hur man ska hålla ställningar, samtidigt som man skapar en gemensam förändringsresa mot ett gemensamt mål. En rektor som kartlägger, genomför det allra brådskande, skapar trygghet och framtidstro och sedan överlämnar det kartlagda, det som är gjort och ett förslag på insatser för den närmaste tiden till en nytillträdd rektor och drar för gardin för sig själv.
I nästa blogginlägget kommer jag skriva om en interim rektors första vecka på ett interimt uppdrag. Håll utkik, det kommer snart.
God Jul och Gott Nytt År från skrivarverkstad i Laröd nära Helsingborg.
Kristina Milotic, interim rektor